ewahlberg

Nu lackar det mot jul. Det är då man ska skriva en önskelista va? Överst på min lista står det: häst.
Jag vill så grymt, sjukt gärna ha ett eget varmblod. En som har sprungit in lite, stått i storstall som kanske är lite less på livet. Så kommer Emma där, ridtränar, pysslar och bryr sig. Det skulle vara så roligt och givande.

Kunskap finns (förhoppningsvis). Pengar finns. Men tiden räcker tyvärr inte till, och jag hatar det. Att jag inte kan göra någonting åt situationen. Det tär allra mest. Vill jag något så brukar jag kämpa nå ruskigt för att få de hela genomfört, men nu funkar det helt enkelt inte.

Alla tycker jag är så smart. "Bra att du satsar på skolan!" Blablabla.. Jag kan delvis hålla med dom. När det är snöstorm och 25 minusgrader är det inte alltid så kul att gå till stallet och köra. När man har mycket i skolan är det skönt att inte behöva stressa ihjäl sig. Men vet ni vad? Jag skulle kunna leva med snöstormen. Jag skulle kunna leva med stressen. Det har jag ju klarat av hittills i mitt liv.

Löpkörningen saknar jag också nå grymt mycket. Det känns som om jag förlorat min chans att få köra/rida några lopp över huvud taget. Vem sätter upp mig frivilligt liksom? Det hände en gång, tur kallas de..
Utan en egen pålle kommer jag aldrig få köra. Och som någon sa: "Det är i vagnen du hör hemma, du ser så otroligt lugn och sansad ut. Du vet verkligen vad du gör." Dom orden glömmer jag aldrig.

Sen var det ju de där med körkort.. Mamma är inte så pigg på att skjutsa mig en halvtimme dit och en halvtimme hem varenda dag. Jag förstår henne. Om det bara skulle finnas ett travstall lite närmare mitt hus så skulle det också funka.

Jag har funderat på att bara köpa en gammal travare, bara rida och köra lite för skojs skull när man har tid och så vidare. Men jag har kommit fram till att det är en dålig ide. Som tävlingsmänniska skulle det inte funka för mig. Då skulle man aldrig ha något att sträva efter, och det klara jag inte.

Lilla Emma får snällt ställa sig åt sidan och vänta. Se när alla andra har roligt. Hmpf.

Man kan försöka se det positiva också. Jag kan göra sådant som jag tidigare inte riktigt har hunnit med eller orkat helt enkelt. Som mina vänner. Dålig i skolan har jag aldrig varit, men sen jag slutade vara i stallet så har jag höjt mina betyg till högsta betyg i allt förutom ett ämne. I dom vi får slutbetyg i nu till jul i alla fall. Det är sex ämnen kan jag tala om. Dessutom har jag ett fantastiskt bra sommarjobb, så bra det kan bli. De erbjudandet jag fick kunde jag helt enkelt inte tacka nej till.

Jag vet vad jag vill. Det är min starkaste drivkraft i livet. När det inte riktigt funkar som man ska så blir det jobbigt.