The weekend
Det här hänt väldigt mycket den här helgen och jag tänker inte berätta allt.
I fredags startade jag Jarre i Agria-finalen på Vallen. Värmde som vanligt lite halvdåligt och flegmatisk men i loppet gick han som en gud.
Orkar inte ta upp hela loppet, men vi slutade i alla fall 3:a på nya voltrekordet 2.01,5. Dessutom 2140 meter. Hästen har nog faktiskt aldrig känts så bra, inte ens innan derbyt. hade bara en galopp också. Fasiken va de gick undan sista 500!
Nya ägarna var ju där och skulle hämta honom också. De kom först efter värmningen, men vi bestämde att prata mer efter loppet. Och det gjorde vi. Först fixade vi papprerna och gick på prisutdelningen.
Sen berättade jag typ allt om hästen och på ett ungefär hur jag brukar göra med honom. Hela familjen var med, och dom var verkligen supertrevliga. Allting kändes bara så himla rätt.
Ändå kan man inte förunna sig över att bli så ledsen. Allting gick liksom så fort. Jag kan knappt säga hej då innan min underbart fina ponny stod i deras hästbuss och inte var min längre.
Kanske var det bra att dom bara tog honom och åkte. Det var nog bäst så.
Jag inbillar mig säkert bara, men det kändes som om Jarmo var helt deppig i stallet redan när vi kom. Han som inte brukar kunna stå still utan stegra och hålla på hela tiden, stod med hängade huvud och vägrade dricka båda efter värmingen och loppet.
Det var som om jag smittade honom med min ledsamhet.
Nu låter det som om min värld gick under. Men så var det ju inte. Det kändes så rätt. Såklart att jag är ledsen. Han gav mig så ruskigt mycket glädje att det inte går att beskriva med ord.
Nu är han inte min längre.
Jag fick i alla fall ett mess igår att allting hade gått bra och att han älskade sin nya shettiskompis som han fått :) Jarre-gubben.
Var på auktionen både fredag och lördag. Lördagen var bäst. Segt i början, men sen var det skitroligt. Tills det inte gick längre.
Det kändes bara som om att alla vara allmänt söta emot mig. Haha! Tack snubbs ;)
Det blev inget Valla för mig på söndagen. Jag vet. Kriteriet. Men ATG live fick stå för de idag. Jag pluggade matte och gick en halvtimma i spöregnet. Jag kände mig faktiskt väldigt ansvarstagande och duktig. Ah, de gjorde jag.
I fredags startade jag Jarre i Agria-finalen på Vallen. Värmde som vanligt lite halvdåligt och flegmatisk men i loppet gick han som en gud.
Orkar inte ta upp hela loppet, men vi slutade i alla fall 3:a på nya voltrekordet 2.01,5. Dessutom 2140 meter. Hästen har nog faktiskt aldrig känts så bra, inte ens innan derbyt. hade bara en galopp också. Fasiken va de gick undan sista 500!
Nya ägarna var ju där och skulle hämta honom också. De kom först efter värmningen, men vi bestämde att prata mer efter loppet. Och det gjorde vi. Först fixade vi papprerna och gick på prisutdelningen.
Sen berättade jag typ allt om hästen och på ett ungefär hur jag brukar göra med honom. Hela familjen var med, och dom var verkligen supertrevliga. Allting kändes bara så himla rätt.
Ändå kan man inte förunna sig över att bli så ledsen. Allting gick liksom så fort. Jag kan knappt säga hej då innan min underbart fina ponny stod i deras hästbuss och inte var min längre.
Kanske var det bra att dom bara tog honom och åkte. Det var nog bäst så.
Jag inbillar mig säkert bara, men det kändes som om Jarmo var helt deppig i stallet redan när vi kom. Han som inte brukar kunna stå still utan stegra och hålla på hela tiden, stod med hängade huvud och vägrade dricka båda efter värmingen och loppet.
Det var som om jag smittade honom med min ledsamhet.
Nu låter det som om min värld gick under. Men så var det ju inte. Det kändes så rätt. Såklart att jag är ledsen. Han gav mig så ruskigt mycket glädje att det inte går att beskriva med ord.
Nu är han inte min längre.
Jag fick i alla fall ett mess igår att allting hade gått bra och att han älskade sin nya shettiskompis som han fått :) Jarre-gubben.
Var på auktionen både fredag och lördag. Lördagen var bäst. Segt i början, men sen var det skitroligt. Tills det inte gick längre.
Det kändes bara som om att alla vara allmänt söta emot mig. Haha! Tack snubbs ;)
Det blev inget Valla för mig på söndagen. Jag vet. Kriteriet. Men ATG live fick stå för de idag. Jag pluggade matte och gick en halvtimma i spöregnet. Jag kände mig faktiskt väldigt ansvarstagande och duktig. Ah, de gjorde jag.
Kommentarer
Trackback
