Jarmo - en stjärna
Vet ni vad? Jag saknar min häst. Jättemycket.
Han var grym. Grymmare än jag någonsin förstått. Inte förrens nu går det upp för mig. Han sänkte sitt rekord varje gång han inte va diskad eller vann enkelt. Hälften av våra starter skar vi mållinjen först. Vilken utveckling på häst!
Ska jag minnas något speciellt tillfälle på tävlingsbanan så var det nog när vi vann Björn Röcklingers lopp på hemmaplan den 14 juni. De regnade något kopiöst och banan blir som bekant stenhård på Valla när de regnar. Vi hade lopp 7 och det var faktiskt uppehåll när vi körde ut till defilering.
Hans nuvarande rekord var 2.12,1* och vi hade 80 meters tillägg på startfållan från grunddistansen 1640 meter.
Han hade utvecklat en ruggig startsnabbhet och vi gick iväg bra. På start stod treåringslöftet Tycho som gått 2.17, men kunde betydligt mer och det var väl egentligen den att slå.
Jarmo sprang som aldrig förr, jag minns hur fort det gick på bottre långsidan och att jag tänkte nu tar jag honom!
In på upploppet låg vi jämnsides på Tycho och då får vi en gunga. Hästjäklen kämpar ikapp och vinner med stor marginal. Fy i helvete va skön den segern va!
Jag vet inte varför jag minns det här loppet så mycket, men jag tror de var där på bottre långsidan som gör allting så häftigt, fy i helvete vad hästen gick. Bra kan man heller inte påstå att jag mådde den dagen och de kändes som om han verkligen tog i för min skull. Lilla Jarre.
Segertiden blev 2.04,0* och "vunnet med många längder" fanns med på resultatlistan. Fantastiskt. Då var jag lycklig. På riktigt.
Självklart så är Derbyt ett minne för livet då vi slutade först utan på 1.59,0, men de loppet var inte speciellt roligt att köra om jag ska vara ärlig. Visst, favoritbanan, mycket folk och fint väder, men med tanke på att de gick så ruskigt fort där framme så förväntade man sig ingenting förutom att spränga 2-minutergränsen - och de gjorde vi. Tillsammans.
Kan ni tänka er att jag själv kört in, tränat upp och utvecklat den här hästen? Jag tycker det är fantastiskt. Jag är nästan på vippen till stolt över mig själv. Han var så personlig och speciell. En herre med mycket eget humör som absolut inte gjorde mer än vad han behövde i träning. Men på tävlingsbanan blev han en annan häst.
Att sänka från 2.20,2 till 1.59,0 på ett år. Det är helt otroligt.
Jag saknar honom så mycket att jag inte vet vad jag ska göra. Jag trodde inte att jag behövde honom. Men de gör jag. Självklart kommer jag aldrig få tillbaka honom. Jag menar, vad ska jag med han till? Ponnytravlicensen är lagd på hyllan och skräpa i hagen är han alldeles för dyrbar för. Jag vet i alla fall att han fått de bra och det betyder så mycket.
Titta va glad han är. Och jag med.
//Emma Wahlberg
Han var grym. Grymmare än jag någonsin förstått. Inte förrens nu går det upp för mig. Han sänkte sitt rekord varje gång han inte va diskad eller vann enkelt. Hälften av våra starter skar vi mållinjen först. Vilken utveckling på häst!
Ska jag minnas något speciellt tillfälle på tävlingsbanan så var det nog när vi vann Björn Röcklingers lopp på hemmaplan den 14 juni. De regnade något kopiöst och banan blir som bekant stenhård på Valla när de regnar. Vi hade lopp 7 och det var faktiskt uppehåll när vi körde ut till defilering.
Hans nuvarande rekord var 2.12,1* och vi hade 80 meters tillägg på startfållan från grunddistansen 1640 meter.
Han hade utvecklat en ruggig startsnabbhet och vi gick iväg bra. På start stod treåringslöftet Tycho som gått 2.17, men kunde betydligt mer och det var väl egentligen den att slå.
Jarmo sprang som aldrig förr, jag minns hur fort det gick på bottre långsidan och att jag tänkte nu tar jag honom!
In på upploppet låg vi jämnsides på Tycho och då får vi en gunga. Hästjäklen kämpar ikapp och vinner med stor marginal. Fy i helvete va skön den segern va!
Jag vet inte varför jag minns det här loppet så mycket, men jag tror de var där på bottre långsidan som gör allting så häftigt, fy i helvete vad hästen gick. Bra kan man heller inte påstå att jag mådde den dagen och de kändes som om han verkligen tog i för min skull. Lilla Jarre.
Segertiden blev 2.04,0* och "vunnet med många längder" fanns med på resultatlistan. Fantastiskt. Då var jag lycklig. På riktigt.
Självklart så är Derbyt ett minne för livet då vi slutade först utan på 1.59,0, men de loppet var inte speciellt roligt att köra om jag ska vara ärlig. Visst, favoritbanan, mycket folk och fint väder, men med tanke på att de gick så ruskigt fort där framme så förväntade man sig ingenting förutom att spränga 2-minutergränsen - och de gjorde vi. Tillsammans.
Kan ni tänka er att jag själv kört in, tränat upp och utvecklat den här hästen? Jag tycker det är fantastiskt. Jag är nästan på vippen till stolt över mig själv. Han var så personlig och speciell. En herre med mycket eget humör som absolut inte gjorde mer än vad han behövde i träning. Men på tävlingsbanan blev han en annan häst.
Att sänka från 2.20,2 till 1.59,0 på ett år. Det är helt otroligt.
Jag saknar honom så mycket att jag inte vet vad jag ska göra. Jag trodde inte att jag behövde honom. Men de gör jag. Självklart kommer jag aldrig få tillbaka honom. Jag menar, vad ska jag med han till? Ponnytravlicensen är lagd på hyllan och skräpa i hagen är han alldeles för dyrbar för. Jag vet i alla fall att han fått de bra och det betyder så mycket.
Titta va glad han är. Och jag med.
//Emma Wahlberg
My place in life
Man ska göra de man tycker är kul i livet. Man ska vara på ställen där man tycker om att vara, med människor man gillar och som gillar en tillbaka.
När man väl har hittat sin plats i livet, det där speciella stället med den underbara känslan så är man lycklig. Jag trodde jag visste vart min plats var, men de visades sig inte vara så som jag trot och velat att det skulle bli och den lyckan jag hade försvann så snabbt att jag knappt hann förstå det.
Igår när jag skulle somna så slog det mig vart jag hör hemma. Ålsta är mitt hem. Så enkelt är det. Och så kommer det alltid att vara. Där sviker ingen. Där vill ingen såra eller göra någon ledsen. Där borde alla få vara. Man måste vara där för att förstå. Den lyckan ska man inte förstöra eller hoppa över. Den ska man ta vara på så länge man kan. Jag är lyckligt lottad utan att ens ha förtstått de själv.
Som någon sa; there's no second chances in life..
I mitt huvud är headern perfekt..
Som ni kanske har sett (om inte, titta för fasiken!) så håller jag på att göra en header till min blogg. Jag kan ju säga så här; det går mindre bra! är nöjd med själva utseendet, men den är ju på tok för liten! Vet inte hur jag ska få in den i storleken som jag sparat den i. Jag kämpar liksom vidare, men har ni något tips så kasta gärna in de!
Idag har har inte åstakommit någonting i skolan, möjligtvis lite på grafen. Jag och Evelina hade laddat upp i princip hela veckan för dagens bullköpa av några muppar som skulle komma till vår skola. De vissade sig till och med vara mer muppar än vad jag hade trot. I och för sig så såg jag dom aldrig med egna ögon, men att sitta mitt i skolans korridorer och spela sämsta musiken kändes inte så positivt. Vi vände liksom innan vi ens var halvvägs fram.
Herregud, nu försöker jag till och med att göra ett inlägg om bullar intressant. Vet inte riktigt om jag lyckas.
Jag känner att jag nästan har blivit lite för ironisk sedan jag började blogga på travnet. Men ibland känns det liksom som om att hela bloggfilosofin där är att vara ironisk, en gnutta i alla fall. Själv tycker jag att det blir så mycket mer underhållande om man inte är hundraprocentigt seriös hela tiden, det har en snubbe liksom lärt mig.
Liksom är också ett ord som jag älskar att använda när jag skriver. Stop me!
// Emma Wahlberg
Idag har har inte åstakommit någonting i skolan, möjligtvis lite på grafen. Jag och Evelina hade laddat upp i princip hela veckan för dagens bullköpa av några muppar som skulle komma till vår skola. De vissade sig till och med vara mer muppar än vad jag hade trot. I och för sig så såg jag dom aldrig med egna ögon, men att sitta mitt i skolans korridorer och spela sämsta musiken kändes inte så positivt. Vi vände liksom innan vi ens var halvvägs fram.
Herregud, nu försöker jag till och med att göra ett inlägg om bullar intressant. Vet inte riktigt om jag lyckas.
Jag känner att jag nästan har blivit lite för ironisk sedan jag började blogga på travnet. Men ibland känns det liksom som om att hela bloggfilosofin där är att vara ironisk, en gnutta i alla fall. Själv tycker jag att det blir så mycket mer underhållande om man inte är hundraprocentigt seriös hela tiden, det har en snubbe liksom lärt mig.
Liksom är också ett ord som jag älskar att använda när jag skriver. Stop me!
// Emma Wahlberg
We made it!
Gott folk, Emma har klarat av ännu en mördartisdag! Det är liksom Evelinas benäming på de hela och jag är villig att hålla med henne till 110 %. Skolan är så jävla pain, men man är så stolt när man levande har tagit sig igenom dagen. Kan ju inte låta bli att vara lite extra nöjd över dagens sista lektion som var matte. Som någon sa, vi jobbade som dårar och frågade endats om hjälp en enda gång! Evelina ett tips sen på provet: gör alla tal två gånger så blir det rätt! :)
Lite sorliga är vi dock. Haha. Ha..
Jag har upptäckt att jag har sjukt mycket låtar på min media player, så nu lyssnar jag som en dåre på gamla låtar varje kväll. Sitter där, glor på skärmen och sjunger. Övriga familjen är ju inte allt för happy över de. Nu halvrockar jag Switchfoot. Ja, I know, det är ett religiöst rockband och hur nu de kan gå ihop kan vi ju alla fundera över, men dom är faktiskt bra! Speciellt rockigt kan jag inte påstå att det är, men både elgitarr och trummor ingår. Då funkar de väl va?
Jag var i Stinsen en snabbis idag. Prövade ut ett par pjuck på löplabbet, får så ruskigt ont i knäna när jag springer, så nu är de kirrat också! Mamma payade liksom (som vanligt tänker ni, men tänk inte så :) Stötte på en snubbe som jag inte gillar allt för mycket, haha han hälsade inte ens :P Jag tittade liksom på honom och precis när bokstaven h ska glida ur munnen på en så kollade han bort. Jävla tönt. Inte för att han har hälsat när vi till och med suttit i samma bil, men i alla fall. Me don't like. Kanske vet han om de.
Känner att jag måste få min travnet-blogg lite mer personlig. Jobbar på de! Nu popar jag vidare!
Lite sorliga är vi dock. Haha. Ha..
Jag har upptäckt att jag har sjukt mycket låtar på min media player, så nu lyssnar jag som en dåre på gamla låtar varje kväll. Sitter där, glor på skärmen och sjunger. Övriga familjen är ju inte allt för happy över de. Nu halvrockar jag Switchfoot. Ja, I know, det är ett religiöst rockband och hur nu de kan gå ihop kan vi ju alla fundera över, men dom är faktiskt bra! Speciellt rockigt kan jag inte påstå att det är, men både elgitarr och trummor ingår. Då funkar de väl va?
Jag var i Stinsen en snabbis idag. Prövade ut ett par pjuck på löplabbet, får så ruskigt ont i knäna när jag springer, så nu är de kirrat också! Mamma payade liksom (som vanligt tänker ni, men tänk inte så :) Stötte på en snubbe som jag inte gillar allt för mycket, haha han hälsade inte ens :P Jag tittade liksom på honom och precis när bokstaven h ska glida ur munnen på en så kollade han bort. Jävla tönt. Inte för att han har hälsat när vi till och med suttit i samma bil, men i alla fall. Me don't like. Kanske vet han om de.
Känner att jag måste få min travnet-blogg lite mer personlig. Jobbar på de! Nu popar jag vidare!
I just miss it
Det är som om att den stor saknad plötsligt fyllt hela min hjärna. Jag vet faktiskt inte riktigt varför. Jag saknar grejer och känslor som jag aldrig trodde jag skulle sakna igen. Jag vet inte i fall det är bra eller dåligt.
Folk verkade aldrig riktigt förstå. Kanske för att det inte visades så mycket. Men de var starkare än jag och någon annan någonsin förstått. Det har jag märkt nu. Jag saknar den där fantastiska känslan som du faktiskt gav mig.
Men den känslan är sen länge sedan borta. Eller?
Jag önskar så innerligt att jag kunde spola tillbaka tiden några år. Då problemen var små. Jag hade allt som jag på kvällarna legat och drömt om. Det kan jag nu i efterhand förstå. På något vänster så känns de som om jag tappat något, som om något fattas. Kanske är det så här att växa upp? Det sägs att man lär sig av sina misstag. Jag vet inte om jag kan påstå att allt ihop är ett misstag, inte från min sida i alla fall.
Det är bara så svårt att förstå. Förstå sig på mina egna känslor. Jag vill, men jag vet att det inte går. Jag tror inte det i alla fall. Sånt frågar man liksom inte.. Jag kan inte få ur mig orden jag skulle vilja säga. De för helt enkelt leva kvar i mina tankar.
Det finns så mycket som jag vill ha, men de funkar inte. Jag vet inte om de kommer gå att leva utan allt det jag saknar. Jag tror sig minsann att lilla Emma har blivit lite bortskämd genom åren..
Folk verkade aldrig riktigt förstå. Kanske för att det inte visades så mycket. Men de var starkare än jag och någon annan någonsin förstått. Det har jag märkt nu. Jag saknar den där fantastiska känslan som du faktiskt gav mig.
Men den känslan är sen länge sedan borta. Eller?
Jag önskar så innerligt att jag kunde spola tillbaka tiden några år. Då problemen var små. Jag hade allt som jag på kvällarna legat och drömt om. Det kan jag nu i efterhand förstå. På något vänster så känns de som om jag tappat något, som om något fattas. Kanske är det så här att växa upp? Det sägs att man lär sig av sina misstag. Jag vet inte om jag kan påstå att allt ihop är ett misstag, inte från min sida i alla fall.
Det är bara så svårt att förstå. Förstå sig på mina egna känslor. Jag vill, men jag vet att det inte går. Jag tror inte det i alla fall. Sånt frågar man liksom inte.. Jag kan inte få ur mig orden jag skulle vilja säga. De för helt enkelt leva kvar i mina tankar.
Det finns så mycket som jag vill ha, men de funkar inte. Jag vet inte om de kommer gå att leva utan allt det jag saknar. Jag tror sig minsann att lilla Emma har blivit lite bortskämd genom åren..
Wonderful
Den är helt fantastisk.
I used to laugh it off
I used to look the other way
I used to save them troubles for another day
I kept my fingers crossed
I used to never take the blame
I'd pull a sunshine story in a pouring rain
The more I had to change I'd just stay the same
(The same, the same, I stayed the same)
You don't know what you got till you're missing it a lot
I had to go throw it away
I was wrong from the start from the bottom of my heart I apologize
What I did to you was hurtful
What I'm going through is hurtful.
Allt jag vill är att ge
Idag på mediekunskapslektionen så fick jag tillbaka repotaget som jag skrev ihop under praktiken på travnet. Efter att alla gått från klassrummet så snackade jag lite med min lärare om texten. Han tyckte den var jättebra, förutom lite småändringar i ingressen. Det lät nästan som om att han var glad över att någon varit seriös i uppgiften haha.
Precis när jag skulle gå så sa han:
- Emma, du ska verkligen skriva.
- Ja, jag lovar, jag skriver om ingressen ikväll, svarade jag.
- Nej, alltså skriva på riktigt. Jag tycker verkligen att du ska göra de när du blir stor.
Jaha. Var det så han menade. Jag blev lite halvstum och tittade på honom. Han började berätta om massa skolor han tyckte jag skulle söka in till som han visste var bra, men han tyckte inte att jag behövde gå högskola i 2-3 år, det räcker med en kurs på en termin för dig, sa han.
Shit. Visst, jag kan ju inte säga att jag tycker att jag är dålig på att skriva, men att få de omdömet av honom kändes på någotvis lite stort. Okej om min mamma eller mina vänner säger att en text är bra, man blir jätteglad, men de gjorde mig så mycket säkrare på min sak när han sa så där. Jag ska skriva. Det är min grej. Eller hur?
Att skriva på travnet är så mycket större än vad jag förstått. Äsch, det är inte så många som läser, har jag mest gått runt och tänkt. Men efter de kommentarer jag fick igår och dom som gav dessa förstår jag hur många de är som läser, dessutom i olika åldrar.
Jag vet inte om de jag skriver har några större betydelse. Kanske. Kanske inte.
Jag vill så hemskt gärna dela med mig av mina tankar och ge människor något att fundera över. Jag vet ju själv hur det är att läsa en text som tilltalar en. Jag kan gå runt en hel dag och fundera på den. Det är fantastisk.
Hoppas att jag ger er något med de jag skriver, kanske inte här, men på travnet. En tanke. Kanske till och med en åsikt.
Precis när jag skulle gå så sa han:
- Emma, du ska verkligen skriva.
- Ja, jag lovar, jag skriver om ingressen ikväll, svarade jag.
- Nej, alltså skriva på riktigt. Jag tycker verkligen att du ska göra de när du blir stor.
Jaha. Var det så han menade. Jag blev lite halvstum och tittade på honom. Han började berätta om massa skolor han tyckte jag skulle söka in till som han visste var bra, men han tyckte inte att jag behövde gå högskola i 2-3 år, det räcker med en kurs på en termin för dig, sa han.
Shit. Visst, jag kan ju inte säga att jag tycker att jag är dålig på att skriva, men att få de omdömet av honom kändes på någotvis lite stort. Okej om min mamma eller mina vänner säger att en text är bra, man blir jätteglad, men de gjorde mig så mycket säkrare på min sak när han sa så där. Jag ska skriva. Det är min grej. Eller hur?
Att skriva på travnet är så mycket större än vad jag förstått. Äsch, det är inte så många som läser, har jag mest gått runt och tänkt. Men efter de kommentarer jag fick igår och dom som gav dessa förstår jag hur många de är som läser, dessutom i olika åldrar.
Jag vet inte om de jag skriver har några större betydelse. Kanske. Kanske inte.
Jag vill så hemskt gärna dela med mig av mina tankar och ge människor något att fundera över. Jag vet ju själv hur det är att läsa en text som tilltalar en. Jag kan gå runt en hel dag och fundera på den. Det är fantastisk.
Hoppas att jag ger er något med de jag skriver, kanske inte här, men på travnet. En tanke. Kanske till och med en åsikt.
Vänner är det finaste som finns
Emma har nostalgikväll på sitt rum! Det är då man sitter framför datorn, lyssnar på låtar man tyckte var bra för 1 år sen, tittar på gamla bilder och minns. Minns de tider man tyckte så mycket om. Tiderna då man inte hade några bekymmer. Jag kan ju inte direkt påstå att jag har mycket problem i mitt liv, men som mindre så var liksom allting så fantastiskt och kul. Ibland kan jag faktiskt fundera på varför det är så. Visst, man blir äldre, tänker på ett annat sätt och vill andra saker, men det kan ju inte vara den enda orsaken, att man växter upp. Människor förändras. Detta är såklart både bra och dåligt. Oftast bra.
Jag saknar tiden då jag var runt 12-14 år kanske. Då hängde man med alla dom man älskade hela tiden. Älskade. Fy så hemskt det var att skriva det ordet. Jag skrev det utan att ens fundera. Älskar jag inte de ja gjorde förut? Jag syftar nog mest på stallet och allting runt omkring, hästarna, tävlingarna och alla vänner. Även fast dom som hänger där är ungefär 3-4 år yngre än mig så förstod jag idag att det är riktiga vänner, såna som man kan skratta med, såna som lyssnar och finns där. Jag älskar stallet. Jag älskar hästarna. Jag älskar mina vänner. Jag gör verkligen de. Det som är så otroligt synd är att jag inte har förstått detta förens nu. Bättre sent än aldrig va?
Jag har bestämt mig för att aldrig mer strunta i mina vänner. För dom är det finaste som finns.
Jag saknar tiden då jag var runt 12-14 år kanske. Då hängde man med alla dom man älskade hela tiden. Älskade. Fy så hemskt det var att skriva det ordet. Jag skrev det utan att ens fundera. Älskar jag inte de ja gjorde förut? Jag syftar nog mest på stallet och allting runt omkring, hästarna, tävlingarna och alla vänner. Även fast dom som hänger där är ungefär 3-4 år yngre än mig så förstod jag idag att det är riktiga vänner, såna som man kan skratta med, såna som lyssnar och finns där. Jag älskar stallet. Jag älskar hästarna. Jag älskar mina vänner. Jag gör verkligen de. Det som är så otroligt synd är att jag inte har förstått detta förens nu. Bättre sent än aldrig va?
Jag har bestämt mig för att aldrig mer strunta i mina vänner. För dom är det finaste som finns.
Mästerbloggare Emma
Chillar nog lite med min vanliga blogg, eftersom jag numera är mästerbloggare på travnet. Jag förtsätter här såklart, men inte lika ofta.
Dewey the star
Guess where I am? På mammas jobb! Mitt nya favoritställe..
Igår såg jag High School Musical 3 efter jag fikat med Anja och Felizia, tillsammans med Amy. Jag kan faktiskt inte påstå att jag tycker dessa filmer är bra, men låtarna gillar jag och då blir allting liksom okej. Den var i alla fall som förväntat, mycket töntig handling men ändå så kan jag inte låta bli och tycka att den är lite bra.
Jag ska in till stan idag också. Blev inget shoppande igår (en tröja, halsband och vantar räknas inte;) så det blir mer av den varianten idag med Matilda.
Läste på travrondens hemsida att den fantastiske jänkaren Deweycheatumnhowe endast ska göra ett fåtal starter till innan han stallas upp som avelshingst på Walnut Hall. Om allt går vägen så är det tänkt att han ska tävla tre lopp till och hittills så har han vunnit 21 av sina 23 starter. Stämmer detta så gör hästen blott 26 starter i sitt liv. Är det inte fantastiskt? Fast på vilket sätt vet jag inte riktigt, om det är positivt eller negativt alltså. På andra sidan Atlanten gör man ju ofta så här med de riktigt bra hingstarna, efter att ha vunnit i princip allt så går dom till avel som 3-åringar.
Hästarna hinner då inte gå sönder och då mår såklart hästen allmänt bra. Kanske är de en spelande faktor till hingstens avkommor? Att de amerikanska hingstarnas gener blir bättre på något sätt. Kanske är det lite långsökt, men man kan ju alltid fundera..
Igår såg jag High School Musical 3 efter jag fikat med Anja och Felizia, tillsammans med Amy. Jag kan faktiskt inte påstå att jag tycker dessa filmer är bra, men låtarna gillar jag och då blir allting liksom okej. Den var i alla fall som förväntat, mycket töntig handling men ändå så kan jag inte låta bli och tycka att den är lite bra.
Jag ska in till stan idag också. Blev inget shoppande igår (en tröja, halsband och vantar räknas inte;) så det blir mer av den varianten idag med Matilda.
Läste på travrondens hemsida att den fantastiske jänkaren Deweycheatumnhowe endast ska göra ett fåtal starter till innan han stallas upp som avelshingst på Walnut Hall. Om allt går vägen så är det tänkt att han ska tävla tre lopp till och hittills så har han vunnit 21 av sina 23 starter. Stämmer detta så gör hästen blott 26 starter i sitt liv. Är det inte fantastiskt? Fast på vilket sätt vet jag inte riktigt, om det är positivt eller negativt alltså. På andra sidan Atlanten gör man ju ofta så här med de riktigt bra hingstarna, efter att ha vunnit i princip allt så går dom till avel som 3-åringar.
Hästarna hinner då inte gå sönder och då mår såklart hästen allmänt bra. Kanske är de en spelande faktor till hingstens avkommor? Att de amerikanska hingstarnas gener blir bättre på något sätt. Kanske är det lite långsökt, men man kan ju alltid fundera..
God morning people
God morgon gott folk!
Nu sitter jag här på mammas jobb igen, annars kommer man ju inte hemifrån liksom. Hade ingenting speciellt för mig så sen drar jag in till stan och umgås lite med Anja och Felizia.
Igår hängde jag ett tag hemma hos min pojkvän innan vi åkte in till Valla. Vi såg i och för sig bara de sista tre loppen, de sista var väl mest intressant för våran del.
Melanderpojken slutade 3:a i mål med en hårt pullande Limen och Svante da man kom placeringen efter. Surt! :P
Läste på vise versa travsidor att herr Reden redan ska sluta hos Goop för att börja hos Stall Zet. Meningen är att han och Elin Gustafsson ska träna hästar som ett slags team. Kanske flyttar han dit på grund av andra andelningar också..? Vi kan bara spekulera, eller hur? ;)
Nu är det ju lov för hela slanten! Fy fasiken va skönt. Har väl inte så jättemycket inbokat egentligen, hänga med lite kompisar och fira 1-årsdag med mr J, mysigt!
Nu svamlar jag bara för att jag inte har något att göra. Vi hörs sen!
Nu sitter jag här på mammas jobb igen, annars kommer man ju inte hemifrån liksom. Hade ingenting speciellt för mig så sen drar jag in till stan och umgås lite med Anja och Felizia.
Igår hängde jag ett tag hemma hos min pojkvän innan vi åkte in till Valla. Vi såg i och för sig bara de sista tre loppen, de sista var väl mest intressant för våran del.
Melanderpojken slutade 3:a i mål med en hårt pullande Limen och Svante da man kom placeringen efter. Surt! :P
Läste på vise versa travsidor att herr Reden redan ska sluta hos Goop för att börja hos Stall Zet. Meningen är att han och Elin Gustafsson ska träna hästar som ett slags team. Kanske flyttar han dit på grund av andra andelningar också..? Vi kan bara spekulera, eller hur? ;)
Nu är det ju lov för hela slanten! Fy fasiken va skönt. Har väl inte så jättemycket inbokat egentligen, hänga med lite kompisar och fira 1-årsdag med mr J, mysigt!
Nu svamlar jag bara för att jag inte har något att göra. Vi hörs sen!
Digital Picture
Nu har jag fått bilderna på av Lasse, har fixat några, eller beskurit i alla fall :P Laddade upp några på min bilddagbok, dom jag orkade just nu.
Nu ska jag snart gå hem. Nooooooo!
Extas Sugar - Åke Lindblom
Nu ska jag snart gå hem. Nooooooo!
Extas Sugar - Åke Lindblom
Reden - ny stjärnjockey?
Idag är det sista dagen med gänget. Precis som förra veckan så känns det nästan lite sorligt. Man känner sig liksom hemma på något sätt här, alla litar på de jag kan. Varför inte hoppa av plugget på en gång? Jag har lärt mig mer på två veckor om det jag vill lära mig om än vad jag gjort 1 ½ år i skolan. Det är precis som med trav. Man lär sig mer i ett travstall på en månad än vad man gör på Wången i 3 år. Jag lovar.
Jag började för en timme sen och har redan slurpat i mig 4 koppar te. Det är ju gratis! Ringde en galoppbrud imorse, jättetrevlig, och nu håller jag på med bildarkivet.
Kirrade nyaste versionen av Ps igår, stolt är man! Så nu är det bara en ny kamera som fattas. Hm..
Jag har inte varit i stallet på tre veckor nu. Stallen på Valla och hemma hos Svante räknas faktiskt inte. Det känns bra på något sätt. Jag vet inte varför. Det är skönt att inte känna någon press, om jag får kalla det så. Jag har haft den sen jag var 9 år.
Läste precis på travrondens hemsida att herr Redén svingat sig upp i sadeln på en häst han hittat i skogen påväg hem från travet. Haha, vilken härlig kille han är alltså!
Imorgon är V7:an från Jägersro. Ska man kanske bänka sig framför tv:n? Ska klippa mig och slinga håret klockan 10 i Bålsta också. Smart mamma, bra tid på en lördag! Kanske har jag blivit anningen lat..
Jag började för en timme sen och har redan slurpat i mig 4 koppar te. Det är ju gratis! Ringde en galoppbrud imorse, jättetrevlig, och nu håller jag på med bildarkivet.
Kirrade nyaste versionen av Ps igår, stolt är man! Så nu är det bara en ny kamera som fattas. Hm..
Jag har inte varit i stallet på tre veckor nu. Stallen på Valla och hemma hos Svante räknas faktiskt inte. Det känns bra på något sätt. Jag vet inte varför. Det är skönt att inte känna någon press, om jag får kalla det så. Jag har haft den sen jag var 9 år.
Läste precis på travrondens hemsida att herr Redén svingat sig upp i sadeln på en häst han hittat i skogen påväg hem från travet. Haha, vilken härlig kille han är alltså!
Imorgon är V7:an från Jägersro. Ska man kanske bänka sig framför tv:n? Ska klippa mig och slinga håret klockan 10 i Bålsta också. Smart mamma, bra tid på en lördag! Kanske har jag blivit anningen lat..
APU utan dess like
Hängde på Solvalla igår och fotade massa häst, skitroligt! Nu fattar man hur jävla dålig min kamera är när jag fick låna en från redaktionen!
På tv var jag också, i introt till Vinnare på tv4+. Blomman flimade mig är jag stod och visslade med ett program typ. Haha!
Nu sitter jag på min mammas jobb och ska strax dra mig ner till tåget. Idag blir det Täby galopp hela dagen och plåta, sen blir det tillbaks till redaktionen för att redigera bilder och vara med på någon lögndetektor-grej som dom gör med en kusk. Tänk om man fick göra det här varje dag!
Laddar upp bilderna jag fotat sen på min bilddagbok, antar att de flesta som läser det här kollar där också ;)
Nu blev det plötsligt lite bråttom, vi hörs!
En härlig eftermiddag med Perra
Igår hade jag så sjukt roligt på Valla. Jag orkar inte dra upp hela grejen, men vi kan ju säga så här; jag har dansat, sjungit, kollat på film och lekt olika travkuskar med Per Skoglund hela eftermiddagen!
Var med i deras pilot till det nya liveprogrammet, därav fick jag spela olika travkuskar. Jag har inte skrattat så mycket på länge tror jag. Grabbarna är roligare än vad de verkar på tv ;)
Jag har arbetstider från 9-16,16.30, men vid 17.40 så drog jag utan att säga nåt. Det var liksom kolmörkt ute.
Idag är det fota på Valla, fick sovmorgon. Måste ändå gå till bussen snart. See yaah!
Var med i deras pilot till det nya liveprogrammet, därav fick jag spela olika travkuskar. Jag har inte skrattat så mycket på länge tror jag. Grabbarna är roligare än vad de verkar på tv ;)
Jag har arbetstider från 9-16,16.30, men vid 17.40 så drog jag utan att säga nåt. Det var liksom kolmörkt ute.
Idag är det fota på Valla, fick sovmorgon. Måste ändå gå till bussen snart. See yaah!
Hata!
Jag hatar Sundbyberg. Det regnar för fasiken jämt här!
Har lite tråkigt just nu, väntar på att min snubbe ska bli klar med sin uppkoppling som har tagit 40 minuter nu.. Ska intervjua lite kuskar idag och så var det något fotojobb också. Nice!
Jag har nog aldrig druckit så mycket kaffe i hela mitt liv tror jag. Piggare bli jag inte heller.
Har lite tråkigt just nu, väntar på att min snubbe ska bli klar med sin uppkoppling som har tagit 40 minuter nu.. Ska intervjua lite kuskar idag och så var det något fotojobb också. Nice!
Jag har nog aldrig druckit så mycket kaffe i hela mitt liv tror jag. Piggare bli jag inte heller.
@ work
Sitter på jobbet. Haha, kändes faktiskt rätt coolt att säga så!
Ska skriva ett repotage om min arbetsplats till skolan, men Emma har idetorka så här tidigt på morgonen. Alla verkar vara galna på travnet på fredagar. Antagligen för att det är V75 imorgon, everyone is busy och jag sitter här med huvudet pendlade fram och tillbaka på alla som går förbi. Eller springer förbi kanske jag ska säga.
Kom på en grej i morse när jag satt på tåget. Jag hatar tåg. Mest på morgonen. Stämningen är ju sämst! Alla sitter typ helt knäpptysta och försöker verkligen att låta så lite som möjligt. Ingen vet vart man ska sätta blicken så det blir att alla kastar små konstiga blickar på varandra och alla tittar ut genom fönstret på det som man liksom aldrig har sätt förut. Kör man inte på den stilen så är det ju såklart världens sämsta morgontidning Metro som gäller, man läser de som egentligen inte har något värde.
Jag gillar inte tåg helt enkelt.
Min underbara människa ligger och sussar i min säng just nu. Snyggning. Han sa att jag var söt imorse. Det är sånt man vill höra innan man går liksom.
Idag är det fredag gått folk. Blir nog chill. Kanske drar in till Valla imorgon och fotar lite, skulle visst bli fint väder. Annars hoppar jag nog de.
Jag är ju visst på skrivhumör för fan. Ciao.
Ska skriva ett repotage om min arbetsplats till skolan, men Emma har idetorka så här tidigt på morgonen. Alla verkar vara galna på travnet på fredagar. Antagligen för att det är V75 imorgon, everyone is busy och jag sitter här med huvudet pendlade fram och tillbaka på alla som går förbi. Eller springer förbi kanske jag ska säga.
Kom på en grej i morse när jag satt på tåget. Jag hatar tåg. Mest på morgonen. Stämningen är ju sämst! Alla sitter typ helt knäpptysta och försöker verkligen att låta så lite som möjligt. Ingen vet vart man ska sätta blicken så det blir att alla kastar små konstiga blickar på varandra och alla tittar ut genom fönstret på det som man liksom aldrig har sätt förut. Kör man inte på den stilen så är det ju såklart världens sämsta morgontidning Metro som gäller, man läser de som egentligen inte har något värde.
Jag gillar inte tåg helt enkelt.
Min underbara människa ligger och sussar i min säng just nu. Snyggning. Han sa att jag var söt imorse. Det är sånt man vill höra innan man går liksom.
Idag är det fredag gått folk. Blir nog chill. Kanske drar in till Valla imorgon och fotar lite, skulle visst bli fint väder. Annars hoppar jag nog de.
Jag är ju visst på skrivhumör för fan. Ciao.
I'm the shit
Jag är lite stolt över mig själv. Orkar inte skriva så mycket. Har köpt nya vinterskor. Å en tröja.
Mina bilder är med lite överallt på sidan, bl a på artikeln French Cocktail starkast över fyra kilomter. Sen har jag både intervjuat, skrivit och fotat på artikeln En stjärna tändes. Den ligger dessutom på förstasidan! :) Jag var faktiskt inte nöjd alls med bilderna, men redaktionen var så fine, haha.
Skickade in fyra bilder till ett företag som ska tycka upp dom stort till mig idag också, fick de gratis! :)
Sista dagen imorgon. Lite tråkigt. Hm.
Mina bilder är med lite överallt på sidan, bl a på artikeln French Cocktail starkast över fyra kilomter. Sen har jag både intervjuat, skrivit och fotat på artikeln En stjärna tändes. Den ligger dessutom på förstasidan! :) Jag var faktiskt inte nöjd alls med bilderna, men redaktionen var så fine, haha.
Skickade in fyra bilder till ett företag som ska tycka upp dom stort till mig idag också, fick de gratis! :)
Sista dagen imorgon. Lite tråkigt. Hm.
Amazing
En sån här lugn helg har jag nog aldrig haft i hela mitt liv. Inte vad jag kan minnas i alla fall. Det är väl både positivt och negativt. Skönt att inte behöva göra så mycket mer än vad man orkar och vill. Eller nej, negativit är det inte. Bara i längden.
Imorgon är det första dagen på travnet. Det ska bli skitkul, men lite nervös är man ju. Det känns faktiskt just nu bara som en stor press på grund av mitt projekt som ska utföras. Äsch, det blir som det blir.
Idag ska jag idrotta frivilligt kära vänner. Haha! Men lite pushing. Eller mycket.
Igår var det en heroisk duell mellan Commander Crowe och Triton Sund på Åbytravet. Vilken insats av Commander! Trots att han fick vika ner sig med en tredjedels nos så var han helt fantastisk. Att kunna gå i dödens mot de hästarna, den distansen i sin blott 24 start och ändå inte ge sig på upploppet är ju fan otroligt. Han såg helt slagen ut in på upploppet, ändå kämpar han så tappert.
Triton var ju inte direkt heller dålig. Med en startgalopp kan han ändå trycka ner sina konkurrenter på de sätt han gör. Fantastiskt.
Imorgon är det första dagen på travnet. Det ska bli skitkul, men lite nervös är man ju. Det känns faktiskt just nu bara som en stor press på grund av mitt projekt som ska utföras. Äsch, det blir som det blir.
Idag ska jag idrotta frivilligt kära vänner. Haha! Men lite pushing. Eller mycket.
Igår var det en heroisk duell mellan Commander Crowe och Triton Sund på Åbytravet. Vilken insats av Commander! Trots att han fick vika ner sig med en tredjedels nos så var han helt fantastisk. Att kunna gå i dödens mot de hästarna, den distansen i sin blott 24 start och ändå inte ge sig på upploppet är ju fan otroligt. Han såg helt slagen ut in på upploppet, ändå kämpar han så tappert.
Triton var ju inte direkt heller dålig. Med en startgalopp kan han ändå trycka ner sina konkurrenter på de sätt han gör. Fantastiskt.
JAAA!
Johan körde körkortet! DU ÄR BÄST!
